folkrätt
Den offentliga delen av internationell rätt kallas för Folkrätt. Den består av principer och lagar som reglerar hur olika länder får och inte får behandla varandra. De innehåller till exempel lagar om hur fria hav får användas, samarbete inom transport och kommunikation, miljöskydd, skydd av diplomater och erkännande av andra stater med mera.
De första folkrättsliga reglerna handlade om förbud mot vissa vapen samt stridsmetoder, men också skydd för vissa personer under krigstid. Hugo Grotius spelade en stor roll bland Folkrätten och dess utveckling. Han strukturerade ett system för folkrättens regler, vilket också medför att vi idag har ett välutvecklat och rättvis rättssystem.
De mänskliga rättigheterna var en utgångspunkt för folkrättens utveckling. Det huvudsakliga subjektet för lagarna är inte människor, utan stater samt dess regeringar. Folkrätten kan även delas in i två delar: fredens och krigets folkrätt.
Fredens folkrätt innefattar bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, men även havsrätt, rymdrätt, internationell handel. Dessa är sådant som bevarar freden mellan olika länder.
De första folkrättsliga reglerna handlade om förbud mot vissa vapen samt stridsmetoder, men också skydd för vissa personer under krigstid. Hugo Grotius spelade en stor roll bland Folkrätten och dess utveckling. Han strukturerade ett system för folkrättens regler, vilket också medför att vi idag har ett välutvecklat och rättvis rättssystem.
De mänskliga rättigheterna var en utgångspunkt för folkrättens utveckling. Det huvudsakliga subjektet för lagarna är inte människor, utan stater samt dess regeringar. Folkrätten kan även delas in i två delar: fredens och krigets folkrätt.
Fredens folkrätt innefattar bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, men även havsrätt, rymdrätt, internationell handel. Dessa är sådant som bevarar freden mellan olika länder.
humanitär rätt
Krigets folkrätt kallas även för Internationell humanitär rätt, och dessa lagar är mestadels aktuella vid väpnade konflikter. Vilka delar av den humanitära rätten som gäller vid väpnade konflikter beror på vilken typ av väpnad konflikt det då handlar om. (Internationell eller mellanstatlig bland annat). Det främsta syftet med dessa lagar är att inga civila eller icke stridande ska behöva lika under krigstid. För att möjliggöra detta reglerar man under ett krig våldsanvändning i internationella relationer, neutralitet samt krigföring. Den humanitära rätten skyddar civila, sjuka, sårade, krigsfångar, frihetsberövade, skeppsbrutna och medicinsk militär personal under ett krig. Dessa människor får inte utsättas för anfall och måste under alla omständigheter behandlas humant och måste även tillförsäkras rättssäkerhetsgarantier.
Humanitär rätt innehåller också två konventioner: Haag och Genèvekonventionerna som sammanfattar i princip krigets lagar.
Haagkonventionerna innehåller regler om hur krig skall föras och vilka vapen man får och inte får använda.
Genèvekonventionerna tar upp hur sårade soldater och krigsfångar bör behandlas, men innebär också skydd av krigets offer.
Humanitär rätt innehåller också två konventioner: Haag och Genèvekonventionerna som sammanfattar i princip krigets lagar.
Haagkonventionerna innehåller regler om hur krig skall föras och vilka vapen man får och inte får använda.
Genèvekonventionerna tar upp hur sårade soldater och krigsfångar bör behandlas, men innebär också skydd av krigets offer.